Fullt ös medvetslös. Lite så känns det nu. Praktik varje dag, hela dagarna den här veckan. Där är det mycket nytt att lära sig, mycket nya intryck och sen bara det att man ska upp så tidigt varje dag vilket man inte är van vid längre. Så efter den här vecka är jag helt slut. Men inte blir det lugnt för det. I morgon är det jobblördag så ska upp tidigt då med, tack och lov så lyckades jag byta pass så att jag kan gå hem tidigare eftersom jag ska iväg på 35-års kalas/kräftskiva på eftermiddagen/kvällen. Men det är verkligen fullt upp ändå. Det är bara att titta på idag...först praktik hela dagen, sen hem och fixa med handling, mat, disk, lite tvätt och en massa annat "måste-göra-plock" och först nu vid halv tio sätter jag mig ner och känner att jag kanskekan slappna av en smula. Och då ska jag upp tidigt i morgon och är så jävla bängtrött att jag borde gå och lägga mig snart. Det är tufft de veckor man har sex dagars arbete. Då känner man sig verkligen lyckligt lottad över att man inte har det så jämt :)

 

Annars är det mycket tankar och känslor i omlopp (som alltid mer eller mindre). Det blir väl så när vardagen kastas om och man måste prioritera saker eftersom man inte har tid för allt och alla. Sen funderar man väl också en smula på andras prioriteringar och tid för en när man inte är tillgänglig på samma sätt som man brukar vara. Jag tror nog att vi alla innerst inne i någon mån har en rädsla av att man ska glömmas bort.