Vem ska trösta knyttet?
Begravning torsdags. Det var fint, det var stilla, det var sorgligt och det var många fina minnen. Det var bara den allra närmaste familjen så vi var inte fler än sex stycken men det var skönt det. Man kan väl säga ungefär som så att jag grät som en gris första halvan, sen lyckades jag faktiskt vara med och sjunga på en låt, men när vi skulle gå fram till kistan och lägga rosor... och framförallt när jag såg morfar gå fram med sin ros, de stora tårarna och den riktigt djupa gråten så bara skar det i hjärtat och mina tårar kom självfallet också.
Det är så konstigt när någon försvinner som alltid varit där. Det är så svårt att ta in och svårt att förstå. Jag undrar om man egentligen någonsin förstår helt och fullt ut.
Till en stad jag är på vandring,
synden där är utanför.
Livets träd står där i blomning,
där som rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
Svårigheter här vi möta.
Satans snaror här förför.
Inga frestelser i staden,
där som rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
Nära, kära är hos Jesus,
skaror sjunger nu i kör.
Väntar på att jag skall komma,
dit där rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
synden där är utanför.
Livets träd står där i blomning,
där som rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
Svårigheter här vi möta.
Satans snaror här förför.
Inga frestelser i staden,
där som rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
Nära, kära är hos Jesus,
skaror sjunger nu i kör.
Väntar på att jag skall komma,
dit där rosor aldrig dör.
Där skall rosor aldrig falna,
ingen frostnatt dem förstör.
Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör.
Jag kommer alltid sakna dig <3
Onsdag nu då
Den andra praktikveckan är väl avslutad nu kan man nästan säga, även fast det bara är onsdag. Hade jobbat in tid så jag kunde till och med sluta lite tidigare idag. Det känns skönt eftersom jag inte riktigt har haft känsla och fokus för arbetet idag. Jag har ändå, tack och lov, fått en massa saker gjorda. Men jag har nog nästan känt mig en smula distanserad till allt och alla idag. Då är det skönt att kunna gå hem lite tidigare så får man allt packat och så utan att stressa också.
Jag fixade förresten naglarna igår, gröna, mormors favoritfärg. För varje dag som närmat sig så har det känts lite tyngre och klumpen som sitter någonstans i bröstet har blivit lite större. Morgondagen kommer bli jobbig... Bara att åka tåg ensam med sina tankar när och hela tiden bli påmind om anledningen till att man åker upp.
En tung vecka
Det finns ingen ork... ingen lust... ingen vilja... Det är en tung vecka den här veckan.
Praktik i morgon också, då får man hålla humöret uppe men det är inte så svårt när det är så mycket att göra. Sen blir det att packa ihop sig för att åka till Linköping torsdag till fredag. Jobbigt kommer det bli, frågan är bara hur jobbigt och hur mycket efterverkningar det kommer att få.
Första praktikveckan
Fullt ös medvetslös. Lite så känns det nu. Praktik varje dag, hela dagarna den här veckan. Där är det mycket nytt att lära sig, mycket nya intryck och sen bara det att man ska upp så tidigt varje dag vilket man inte är van vid längre. Så efter den här vecka är jag helt slut. Men inte blir det lugnt för det. I morgon är det jobblördag så ska upp tidigt då med, tack och lov så lyckades jag byta pass så att jag kan gå hem tidigare eftersom jag ska iväg på 35-års kalas/kräftskiva på eftermiddagen/kvällen. Men det är verkligen fullt upp ändå. Det är bara att titta på idag...först praktik hela dagen, sen hem och fixa med handling, mat, disk, lite tvätt och en massa annat "måste-göra-plock" och först nu vid halv tio sätter jag mig ner och känner att jag kanskekan slappna av en smula. Och då ska jag upp tidigt i morgon och är så jävla bängtrött att jag borde gå och lägga mig snart. Det är tufft de veckor man har sex dagars arbete. Då känner man sig verkligen lyckligt lottad över att man inte har det så jämt :)
Annars är det mycket tankar och känslor i omlopp (som alltid mer eller mindre). Det blir väl så när vardagen kastas om och man måste prioritera saker eftersom man inte har tid för allt och alla. Sen funderar man väl också en smula på andras prioriteringar och tid för en när man inte är tillgänglig på samma sätt som man brukar vara. Jag tror nog att vi alla innerst inne i någon mån har en rädsla av att man ska glömmas bort.
Folk och fä
Tänk att det är så svårt att släppa taget om vissa människor... De bara kommer upp om och om och om och om igen. Jag har ett par sådana i mitt liv. Såna personer som jag inte längre har kvar i sin tillvaro för att de (eller jag) har valts bort, men trots det så dyker de ändå upp i tankarna med jämna mellanrum och vill inte släppa taget. Fast det handlar väl om tid som alltid antar jag. För jag hoppas att de försvinner från mina tankar med tiden, annars känns det nästan lite illa :P
I övrigt så känns det som att livet startar om en smula i morgon. Hösten är här, skolan drar igång, praktiken ska påbörjas tillsammans med allt annat som jag har tagit på mig. Sammantaget så lär jag inte ha så mycket till liv den här terminen. Det är praktik fyra dagar i veckan, praktikrelaterade uppgifter och litteratur som ska göras och läsas, jobb på lördagarna och så har jag tagit på mig en extra kurs utöver det också. Sen har man ju hund och träning och sånt som ska tas hand om också. Så egentligen vet jag inte om jag ska säga att livet startar om eller om jag ska säga att jag inte längre kommer ha något liv. Fast i slutändan så är det väl ändå vardagen som är livet... vardagen och framförallt de små guldkorn som gömmer sig däri :)
Är man sjuk så är man
Idag är en såndär dag, en såndär period när ingenting funkar. De perioderna kommer dessutom alltid när man har som mest att göra. Fast mitt mående just nu är nog förvisso en blandning av en himla massa olika saker. Bland annat så börjar väl sorgen komma ikapp en smula. Så idag är humöret i botten samtidigt som jag har massor att göra och fixa här hemma... plus att jag dessutom ska jobba i eftermiddag. Fast jag är evigt tacksam för att jag inte börjar förrän senare idag så jag får en riktigt ordentlig startsträcka. Tar det flera timmar att ta sig upp ur sängen så behöver man många timmar på sig att få allt gjort och komma iväg till jobbet. Det är dags att ta tag i det här, det kan fungera att ha det såhär när man har en mer flexibel vardag, men när det är dags att börja jobba (eller som nu, praktisera) så blir det alldeles för tungt och jobbigt för mig att må såhär.
Så nu ska jag ta och gå in i mig själva, tänka glada tankar och måla världen i regnbågens färger. Det gör ALLTID luften lite lättare att andas, tillvaron lite färggladare och tröttheten mer hanterbar :)
Besök
Det är mycket som händer nu, hade en kompis på besök som behövde sovplats i söndags, nu har jag mina bröder på besök från Linköping och i helgen ska jag och Helena själva bege oss upp till Linköping för att lyxa till tillvaron en smula.
Mina bröder är alltid lika trevligt att få besök av, det blir ju inte så ofta man träffas när man bor ungefär 25 mil ifrån varandra och alla är upptagna av sina liv. Sen så har vi väl aldrig direkt varit någon familjär och nära familj, men vi finns alltid där för varandra. Det är ju dessutom en himla tur att jag skaffat mig en ny sovplats som lillebror mer än gärna kröp in i och testade :P
När han nu tröttnat på buren och bröderna åkt så blir det väl bara att tvätta, packa och själv åka upp till Linköping. Helena och jag ska lyxa till det med att åka upp dit och bo på hotell. Så kan man samtidigt hälsa på mina föräldrar och sen självfallet mina morföräldrar också. Min mormor är ju väldigt sjuk och har de senaste veckorna nu blivit väldigt mycket sämre. Så troligtvis blir det nog sista gången man ses...
Nedräkning
Snart är sommarjobbet slut för denna gången, bara tre arbetspass kvar på mitt schema. Jag kommer ju självfallet inte ifrån jobbet ändå eftersom jag som förra året kommer fortsätta jobba lite lördagar och kvällar och så. Det sitter fint i plånboken av någon anledning :) Men det känns ändå skönt när sommarschemat är över. Om inte annat så för att det innebär några veckors ledighet för min del.
I övrigt så är det mycket tankar i omlopp just nu. Då behöver man dra sig undan lite och få vara ifred med dem
Rensning i livet pågår
Ibland kan man ha svårt att släppa en människa trots att man vet att den personen inte är bra för en, trots att man inte mår bra av att ha den kontakten man har. Även om man har världens bästa vän som hejar på så klarar man ändå inte riktigt att avsluta kontakten. Ibland känner man sig som ett barn när man behöver mer handgriplig hjälp för att inte åter falla tillbaka till det som är destuktivt. Oftast inser man inte själv att det är en sådan hjälp man behöver, utan man tror att man kan klara av det själv, att man bara behöver lite mer tid. Så ursäktar man en massa och fördröjer och fördröjer tills det inte blir av alls.
Det är tur att jag har så fina vänner som kan heja på och få mig rent tankemässigt att komma så oerhört långt och vänner som kan ge mig den handgripliga hjälpen som man ibland behöver för att saker ska bli av. Och när den absolut största destruktiva kontakten i mitt liv väl försvann igår så påbörjades projekt rensning. Bort med alla och allt gammalt som bara tär, förstör och tar sönder! Jag är så glad att jag äntligen har vänner som är så bra och fina och som är RIKTIGA vänner. Jag har levt alldeles för många år med så kallade vänner som egentligen bara tar, som är riktiga energitjuvar. De har jag som tur är gjort mig av med redan. Men om jag nu har tagit det steget och bara har nära vänner som är bra för mig, varför ska jag då ha en massa kompisar och bekanta som bara är, i olika form, nedbrytande, energistjälande och förstörande för mig? Det säger ju emot sig själv och nu har jag äntligen gått hela vägen. Hädanefter så ska jag bara ha människor i mitt liv som är bra för mig och som jag är bra för. Det är dags att tänka på sig själv och sin egen energi istället för att vara så jäkla snäll och försöka få allt och alla att tycka om en.
Förutom mina vänner så är jag så fruktansvärt glad över att jag har den finaste lilla lurvbollen av dem alla. Ibland blir jag så förundrad över att ett sådant litet djur kan ge så mycket energi. Och hur vägen till att jag fick henne såg gör att jag inte kan tänka annat än att det var meningen att hon och jag skulle ha varandra. Älskade lilla Freja som ger mig så mycket lycka och så mycket kärlek. Vad skulle jag bli av utan henne <3
Stängda dörrar
Ibland så finns det saker som är jobbiga, inte sådär jobbiga så att man inte vet vart man ska ta vägen, men ändock jobbiga. Dessa saker stänger man ibland omedvetet dörren om. Man intalar sig själv att det förhåller sig på ett helt annat sätt än vad det gör. Sen kommer det en dag då denna dörr av någon anledning triggas till att öppna sig. Anledningen kan vara liten och petitess-artad, men den är ändå där. Och när denna dörr då öppnas och det här jobbiga som egentligen inte är så fruktansvärt jobbigt kommer fram. Då kommer det lite av en chock eftersom man gått omkring och trott att det inte varit jobbigt alls. Då är det lättare att försöka mota fan i dörren och stänga den direkt så man slipper skiten igen.
En sådan situation sitter jag i just nu. Jag har dock inte kommit fram till om jag borde stänga igen dörren eller inte. Men som med mycket annat får tiden hjälpa till att avgöra. Det är dock skönt att man aldrig är ensam, att man har vänner som är värda sin vikt i guld och lite till <3
http://www.youtube.com/watch?v=SPI_3U8I0I4
Räddningsaktion
I veckan så blev det projekt rädda igelkott för min del. På baksidan av mitt hus finns en inhängas gräsplätt. Dit hade en stackars liten kotte irrat sig in på något vis och kunde sen inte ta sig därifrån. Freyja tyckte självfallet att lilla kotten var suuuperspännande och den lilla kotten tyckte inte alls detsamma om freyja. Men efter ett tag så sprang den ändå runt fram och tillbaka för att leta en väg ut medan jag och freyja var där. Utan resultat dock. Så senare på kvällen tog jag en filt och gick ut och lyfte upp den. Så nu bor den i parken, om den inte irrat iväg till något annat dit ställe då såklart :) När jag bar den var den först väldigt ihopkrupen men sen blev lilla kotten mer vågad och kikade fram så jag fick mig några kort. Så mysigt söt så man bara vill pussa den på nosen! :)
Det ljusnar
Idag är en ljusare dag. Kanske inte nödvändigtvis ute eftersom solen inte riktigt tittar fram på samma sätt som de föregående dagarna. Men i mig är det lite ljusare. Jag känner mig mycket piggare nu på eftermiddagen än vad jag har gjort på flera flera dagar. Ett par dagar till så kanske jag slipper snor och hosta helt. Den lyckan!
Så idag har det varit lite mer fart på mig. Har inte satt ner rumpan i den älskade fåtöljen en enda gång. Istället har jag suttit på min älskade matta och pysslat med lite ditt och datt. Det har också blivit en hundpromenad (istället för att bara gå ut på baksidan) och ordentlig matlagning. Det är nästan så att jag känner mig imponerad över mig själv faktiskt. Hm, när jag tänker efter så inser jag att jag inte heller ätit något onyttigt skräp idag. Heja mig, det här går ju bra! :)
Tycker dock att det är lite fy mig om man tänker på att jag inte stickat något de senaste dagarna. Men det är ju sådär ibland, att jag inte har någon lust alls. Och då får man bara vänta på att lusten ska infinna sig en vacker dag igen :) Fast så fruktansvärt mycket har jag inte kvar på mitt pågående tröj-projekt, så det ska nog snart bli färdigt :)
Sommar sommar
Äntligen har det blivit lite värme och sol! Sommaren är tydligen inte över än trots allt, även om man nästan fått den känslan. Det är dock nu som min otur kickar in. Två lediga dagar, solen tittar fram och jag går och blir sjuk. Men idag ska jag allt ta mig i kragen, ta en filt under armen och släpa mig ut på baksidan. Jag bor ju faktiskt väldigt bra som har en gräsplätt på baksidan där det går att ha lilla Freja lös. Frisk luft kan dessutom inte göra något annat än nytta när man inte är helt pigg.
Sommaren (som knappt varit någon sommar) har rullat på i en rasande fart. Tiden försvinner snabbt när man jobbar känns det som. Men nu är det bara två och en halv vecka kvar innan semester viket slutar. Jag kanske kan få lite strötider innan terminen startar första veckan i september. Men när det kommer till det så tar jag det bara lite som det kommer. Någonting måste jag nog nästan vara lite ledig också, speciellt eftersom nästa termin lär vara ganska så tuff. Det blir praktik hela terminen vilket innebär ett helt annat tempo och arbetssätt jämfört med vad man haft innan. Ovanpå det har jag dessutom bestämt mig för att jag ska läsa genusvetenskap också. Visserligen på distans och halvfart, men det blir ändå en del. Funderar fortfarande på om jag inte tagit mig vatten över huvudet som beslutat mig för att lägga till en extra kurs vid sidan om samtidigt som praktiken. Men man vet ju inte förrän man har testat och i värsta fall så får jag helt enkelt hoppa av. Fast jag tycker att det borde gå ganska bra. Litteraturen i genusvetenskapen är ju sådant som jag gärna läser på fritiden, så förhoppningsvis tillför kursen bara något intressant och roligt istället för att bli ett tråkigt måste.
Nej, nu blir det till att inta gräset och hoppas på att skuggan har kommit till den lilla gräsplätten :)
Lugn lördag
Njuter lite av en helt ledig helg samtidigt som jag funderar på vart det fina vädret har försvunnit. Jag tyckte visserligen att det var alldeles för varmt för att vara maj ett tag. Men det behövde ju inte bli hur kallt som helst för det. Regnet är dock väldigt välbehövligt men temperaturen hade kunnat vara en annan i min smak. Och DÄR känner jag mig som en klagande "normal-svensk", där allt ska vara lagom och ingenting är någonsin riktigt så lagom som man vill ha det. Alltid finns det något att klaga på sägs det ju ;P
Även om jag har en väldigt lugn helg så har Freja desto mer att göra. Vi blev lite hundvakt här hemma så Freja måste hela tiden hålla koll på de två små hundarna. Det blir lite ovant att tänka på Freja som en större hund när hon oftast brukar vara mini-hunden bland andra hundar. Lägligt nog så införskaffades det en hundbur lagom till helgen. Lägligt på alla sätt och vis faktiskt. Freja får sällskap i buren så hon vänjer sig medan de andra två hundarna får sin avgränsade plats med lugn och ro. Och en annan får också lite lugn och ro, det går inte bara ha hopp och lek och springmaraton i lägenheten hela dagarna :)
Även om jag har en väldigt lugn helg så har Freja desto mer att göra. Vi blev lite hundvakt här hemma så Freja måste hela tiden hålla koll på de två små hundarna. Det blir lite ovant att tänka på Freja som en större hund när hon oftast brukar vara mini-hunden bland andra hundar. Lägligt nog så införskaffades det en hundbur lagom till helgen. Lägligt på alla sätt och vis faktiskt. Freja får sällskap i buren så hon vänjer sig medan de andra två hundarna får sin avgränsade plats med lugn och ro. Och en annan får också lite lugn och ro, det går inte bara ha hopp och lek och springmaraton i lägenheten hela dagarna :)
Ännu ett återupplivningsförsök
Här händer det inte mycket... Som student är man fattig ett par månader nu innan man får första sommarlönen så några garnköp har det inte blivit på mycket länge. Linsjalen ligger och bara skriker på mig... detta skrik inklusive garnkliet i fingrarna försöker jag diskret ignorera och låtsas som att jag inte alls vill sticka något överhuvudtaget.
MEN till det positiva; jag har nu officellt något form av sommarlov från skolan! :) Kan dock inte riktigt säga att jag är ledig eftersom jag jobbar. Nu har jag visserligen ett par veckor som är nästan helt lediga innan det är dags att gå på sommarviket. Men tacka gudarna för att man har ett jobb, för bortsett från den ekonomiska biten så skulle jag ju bli helt tokig av att bara gå hemma i två månader. Jag känner redan nu, bara några timmar efter att jag lämnat in den sista tentan, att jag är helt rastlös och vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Vad gör man egentligen när man är ledig?!
MEN till det positiva; jag har nu officellt något form av sommarlov från skolan! :) Kan dock inte riktigt säga att jag är ledig eftersom jag jobbar. Nu har jag visserligen ett par veckor som är nästan helt lediga innan det är dags att gå på sommarviket. Men tacka gudarna för att man har ett jobb, för bortsett från den ekonomiska biten så skulle jag ju bli helt tokig av att bara gå hemma i två månader. Jag känner redan nu, bara några timmar efter att jag lämnat in den sista tentan, att jag är helt rastlös och vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Vad gör man egentligen när man är ledig?!
